Efter att ha varit en rätt flitig besökare i visst rum, där jag förlorat en massa, börjar jag kanske sakta men säkert att vinna på det. Om man nu kan bli en vinnare på saker man förlorar?
Jag börjar iallafall kunna dra upp dragkedjan i mina shorts som jag hade med mig.
 
 
Mina tajta klänningar börjar förhoppningsvis bli lite längre och det är rätt gott. Det känns si så där när man tagit på sig en klänning som slutar strax ovanför knäna och att man sedan när man tittar ner efter ett tag ser att man bara har en midjelångt linne på sig.
På tal om klänningar så smygköpte jag en igår. 150B, något tajt över bysten, men det är ju där jag tyvärr förlorar först, så den blir nog bra om ett par dagar, just nu funkar den BH löst... Så nu har jag två små svarta i resväskan.
Jag glömmer hela tiden av hur varmt det faktiskt är här nere, har en liten vit klänning med volanger,
men här nere känns den för varm att ha på sig, för många täta lager på lager. 
Klänningen är kanske lite tajtare nu, därför den inte är så bekväm. 


Det samma som att man lägger ner någon liten långärmad tröja eller kofta, kan ju bli kyligt på kvällen...Det blir aldrig så kyligt, jo om man åker moppe i regn eller är i AC som är för kall. Då räcker det men en tunn långärmad icke tajt tröja. Och hur tänkte jag med mina stövletter???? Åkte i dem för att det kan ju vara kul att ha dem någon gång.... Tjena... jag får ju panik om jag har stängda skor här. Nej, det blir flippflopp och helöppna skor i alla modeller låga och bekväma, vackra glittriga, höga obekväma. De man snyggt kan ha i en halvtimma och sedan står man lidande med stora bedjande ögon och tittar snälltilsket på dem som fått plats i barstolarna i baren......JAG VILL sitta och vippa med fötterna med en drink i handen och läka fötterna och hoppas det blir galet bra musik så man kan kastar skorna och hoppas att de finns kvar dagen efter.
 
 
Sedan ska man väl inte ha skor på borden heller.
 
Bättre under.
 

Jag tror sällan jag har varit så här frustrerad på att få gå ut.... tänk om det inte alls blir som jag tänkt mig...
Visst kan jag gå ut här i Bangkok, men då blir det "Sverige diskotekstuk" vilket jag inte är intresseras av. Instängt, uppklätt, med findrink och spana, spana, spana. Även om jag någon gång kommer ha den lilla svarta på mig och slänga av mig ev. några pråliga höga skor efter en halvtimma, vet jag att jag snabbt kan ligga på en bastmatta med en kudde under armen och små tjata med vem som helst från var som helst men en öl eller annat. Man kan när man dansat sig galet svettig köpa med sig en nattkebab och öl och gå ner och lägga sig på stranden, kanske hinna med något dopp innan solen sakta smyget sig upp bakom bergen.... nu är jag där igen och drömmer.... men det är ju så fasligt nära i både tid och avstånd.

 


1 kommentarer

Anonym

19 Nov 2014 07:15

Ganska uppiggande att läsa om dig, härliga bilder också !
Hoppas du fortsätter
Kram Marianne

Svar: Tack ska du ha! Jo, så länge jag det händer saker och jag tycker det är kul så kommer jag göra det. Eller så händer det för mycket som jag inte kan skriva om, men då har jag nog fasligt kul ;)
AnnaYolo

Kommentera

Publiceras ej